Så lyckas du när olika prismodeller styr lönsamheten för energieffektivisering
Vet du hur prismodellen för energi ser ut där just din fastighet finns? Det ser väldigt olika ut i olika delar av landet, vilket påverkar lönsamheten att investera i olika sorters energieffektivisering.
– Tekniker pratar gärna om effektivitet och sparade kilowattimmar, men när det gäller olika energiprojekt så är det också viktigt att hålla koll på hur lönsamheten påverkas av den lokala prismodellen hos fjärrvärmebolaget En investering i till exempel frånluftsvärmepumpar kan ha en lönsamhetskalkyl och pay-offtid i Eskilstuna men en helt annan i Solna. Detta är ett förhållande som under de senaste åren blivit mer och mer extremt eftersom energibolagens sätt att ta betalt har blivit mer komplicerat, och med tonvikten på effekt.
Rikard Silverfur, chef Utveckling och Hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige, aktualiserade frågan tidigare i år i en debattartikel, där han menar att energieffektiviseringar för fastighetsägare blir allt mindre lönsamma eftersom fjärrvärmekostnader till större del utgörs av fasta kostnader och högre priser för effekttoppar. Detta innebär att ”återbetalningstiden för en energibesparande investering kan mer än fördubblas och idag kräva en tre gånger så stor besparing som för tre år sedan.”
Topparna styr
– Tendensen är att topparna styr mer och mer av de fasta priserna, oavsett faktisk energiåtgång. Därför är det av största vikt att även hålla nere effekttopparna, säger Martin Eksberg.
Ett sätt att lyckas med detta är, menar han, att använda energioptimering såklart, men också att genom digitalisering optimera effektanvändningen. Våra byggnader kan liknas med termosar när det gäller uppvärmning, vilket innebär att man kan utnyttja byggnadens värmelagringsförmåga för att utjämna effektuttagen genom att förvärma dagen innan temperaturen förväntas hamna på energikrävande minusgrader och då en effekttopp förväntas uppstå.
– Det finns alltså all anledning att noggrant följa energibolagens prissättning, istället för att utgå från schabloner, för förutsättningarna ändras, och det i ganska rask takt. Den energieffektivisering som först verkade lönsam kanske ett par år senare inte alls är det i samma utsträckning som man räknat med, här handlar det om att vara uppmärksam, och använda flexibla lösningar.
Många parametrar
För fastighetsägare är det många parametrar att hålla reda på när det gäller energikostnader, menar Martin Eksberg och tar några exempel från energibranschen:
- Värmevärden AB, Nynäshamn: Bas- och spetseffekt/energi samt flödestaxa vintertid. Effekten mäts på timbasis, vilket innebär att jämna effektuttag premieras.
- Norrenergi AB, Solna/Sundbyberg: Olika betalt beroende tid på dygnet vintertid, högt pris under morgon och kväll. Returtemperaturtillägg om man inte utnyttjar sin energi effektivt.
- Sölvesborgs energi och vatten AB: En helt rörlig kostnad. All energibesparing premieras till fastighetsägaren.
- Stockholm Exergi: Använder ”Energisignatur”, man tar betalt för vad byggnaden skulle behöva för effekt vid -15’C.
- Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB: Använder de tre högsta dygnseffekterna senaste året för att sätta ribban.
– Har man, som många stora privata fastighetsbolag, sitt fastighetsbestånd utspritt i många olika städer blir det väldigt lätt komplicerat. Då gäller det att förhålla sig till sina omgivningar, hänga med och hålla sig uppdaterad på vilka förutsättningar som gäller samt titta på vilken digital teknik som kan stötta ens arbete om man ska bli framgångsrik i sin energieffektivisering, konstaterar Martin Eksberg.
